Sex experter kritiserar en statlig utredning för att hävda att Sverige uppfyller EU:s krav på vård efter sexuellt våld. De pekar på att många utsatta inte söker akut hjälp och att vården ofta saknar specialiserade mottagningar och tydliga vägar till fortsatt stöd. Bristerna kan fördröja behandling av både fysiska och psykiska följder och innebär enligt experterna att vården inte når dem som behöver den.
Artikeln handlar om Emelie, vars sambo tog sitt liv. Hon beskriver hur förlusten förändrade hennes tillvaro på ett ögonblick och visar hur självmord påverkar närstående.
Försäljningen av loperamid, ett receptfritt läkemedel mot diarré, har ökat när ungdomar använder det för att bli berusade. Apotek har flyttat medicinen bakom kassorna och Läkemedelsverket har begränsat hur många förpackningar som får säljas per person. Höga doser kan påverka hjärtat och har kopplats till dödsfall.
En debattartikel argumenterar för att regeringens förslag till moderniserad abortlagstiftning inte räcker för att skapa jämlik abortvård. Skribenterna vill att abortläkemedel ska kunna nå patienter med lång resväg och att reglerna för abort efter vecka 18 utreds, med större insyn och respekt för den gravidas självbestämmande. Frågan är betydelsefull eftersom dagens regler enligt dem riskerar att ge olika tillgång till vård beroende på bostadsort och graviditetsvecka.
Ett nytt gentest ska användas i svensk primärvård för patienter vars vanliga riskfaktorer inte tydligt visar om de löper hög eller låg risk för hjärt-kärlsjukdom. Testet kan upptäcka förhöjd ärftlig risk för hjärtinfarkt och hjälpa läkare att avgöra om livsstilsförändringar eller kolesterolsänkande behandling behövs. Det är betydelsefullt eftersom personer med hög genetisk risk kan ha en risknivå jämförbar med personer med typ 2-diabetes, men testets kostnadseffektivitet ska fortfarande utredas.
Ett nytt gentest ska från början av nästa år kunna användas i svensk primärvård för patienter vars risk för hjärt-kärlsjukdom är svår att bedöma utifrån vanliga riskfaktorer. Testet kan identifiera personer med förhöjd genetisk risk och hjälpa läkare att avgöra om livsstilsförändringar eller kolesterolsänkande läkemedel behövs. Det ska inte säljas som självtest, och en pågående analys ska bedöma om användningen är kostnadseffektiv.
Dagens Nyheter har frågat forskare och hudläkare hur vitt snus kan påverka huden. Artikeln tar upp möjliga samband med bland annat rynkor, torrhet och långvariga hudbesvär, i takt med att fler får i sig nikotin via tobaksfria påsar i stället för cigaretter.
I Eskilstuna samarbetar kommunen med Äldrekontakt för att ordna fikaträffar där volontärer umgås med äldre, bland andra 96-åriga Sylvia Johansson. Initiativet ska motverka ofrivillig ensamhet, som enligt Folkhälsomyndigheten berör omkring 300 000 äldre i Sverige.
I en debattartikel berättar Nilla Ingstorp att hon fick diagnosen obotlig tarmcancer vid 49 års ålder, efter flera månaders vårdbesök då hennes unga ålder bidrog till att sjukdomen inte upptäcktes snabbare. Hon ifrågasätter att det svenska screeningprogrammet börjar först vid 60 år, trots att tarmcancer ökar bland yngre och EU rekommenderar screening från 50. Hon menar att tidigare screening kan upptäcka cancer och i vissa fall förebygga den, och att fler därför kan slippa sena diagnoser.