Sex experter kritiserar en statlig utredning för att hävda att Sverige uppfyller EU:s krav på vård efter sexuellt våld. De pekar på att många utsatta inte söker akut hjälp och att vården ofta saknar specialiserade mottagningar och tydliga vägar till fortsatt stöd. Bristerna kan fördröja behandling av både fysiska och psykiska följder och innebär enligt experterna att vården inte når dem som behöver den.
Artikeln handlar om Emelie, vars sambo tog sitt liv. Hon beskriver hur förlusten förändrade hennes tillvaro på ett ögonblick och visar hur självmord påverkar närstående.
Försäljningen av loperamid, ett receptfritt läkemedel mot diarré, har ökat när ungdomar använder det för att bli berusade. Apotek har flyttat medicinen bakom kassorna och Läkemedelsverket har begränsat hur många förpackningar som får säljas per person. Höga doser kan påverka hjärtat och har kopplats till dödsfall.
En debattartikel argumenterar för att regeringens förslag till moderniserad abortlagstiftning inte räcker för att skapa jämlik abortvård. Skribenterna vill att abortläkemedel ska kunna nå patienter med lång resväg och att reglerna för abort efter vecka 18 utreds, med större insyn och respekt för den gravidas självbestämmande. Frågan är betydelsefull eftersom dagens regler enligt dem riskerar att ge olika tillgång till vård beroende på bostadsort och graviditetsvecka.
Ett nytt gentest ska användas i svensk primärvård för patienter vars vanliga riskfaktorer inte tydligt visar om de löper hög eller låg risk för hjärt-kärlsjukdom. Testet kan upptäcka förhöjd ärftlig risk för hjärtinfarkt och hjälpa läkare att avgöra om livsstilsförändringar eller kolesterolsänkande behandling behövs. Det är betydelsefullt eftersom personer med hög genetisk risk kan ha en risknivå jämförbar med personer med typ 2-diabetes, men testets kostnadseffektivitet ska fortfarande utredas.
Ett nytt gentest ska från början av nästa år kunna användas i svensk primärvård för patienter vars risk för hjärt-kärlsjukdom är svår att bedöma utifrån vanliga riskfaktorer. Testet kan identifiera personer med förhöjd genetisk risk och hjälpa läkare att avgöra om livsstilsförändringar eller kolesterolsänkande läkemedel behövs. Det ska inte säljas som självtest, och en pågående analys ska bedöma om användningen är kostnadseffektiv.
Dagens Nyheter har frågat forskare och hudläkare hur vitt snus kan påverka huden. Artikeln tar upp möjliga samband med bland annat rynkor, torrhet och långvariga hudbesvär, i takt med att fler får i sig nikotin via tobaksfria påsar i stället för cigaretter.
I Eskilstuna samarbetar kommunen med Äldrekontakt för att ordna fikaträffar där volontärer umgås med äldre, bland andra 96-åriga Sylvia Johansson. Initiativet ska motverka ofrivillig ensamhet, som enligt Folkhälsomyndigheten berör omkring 300 000 äldre i Sverige.
I en debattartikel berättar Nilla Ingstorp att hon fick diagnosen obotlig tarmcancer vid 49 års ålder, efter flera månaders vårdbesök då hennes unga ålder bidrog till att sjukdomen inte upptäcktes snabbare. Hon ifrågasätter att det svenska screeningprogrammet börjar först vid 60 år, trots att tarmcancer ökar bland yngre och EU rekommenderar screening från 50. Hon menar att tidigare screening kan upptäcka cancer och i vissa fall förebygga den, och att fler därför kan slippa sena diagnoser.
Pumpor och andra gurkväxter kan i ovanliga fall innehålla giftet cucurbitacin, som kan orsaka kräkningar och diarré. Livsmedelsverkets råd är att smaka på frukten innan den blandas med andra ingredienser och spotta ut den om den är tydligt bitter; upphettning gör inte giftet ofarligt. Antalet frågor till Giftinformationscentralen om ämnet har ökat, men det är oklart hur vanligt problemet är.
En kommentar i Dagens Nyheter förklarar varför kvinnor i Sverige bör överväga att delta i mammografiscreening. Screening erbjuds kvinnor mellan 40 och 74 år och har enligt Socialstyrelsen minskat dödligheten i bröstcancer; forskning visar också att den som avstår sin första undersökning oftare uteblir senare och löper högre risk att dö om hon drabbas av cancer.
Lena Nyström, 76, i Malmö berättar om att ha drabbats av bröstcancer två gånger och om hur hon i efterhand önskar att hon hade varit mindre hård mot sig själv efter den första diagnosen. Artikeln lyfter också fram att tidig upptäckt är viktig och att ungefär var femte kvinna som kallas till mammografi uteblir, trots förbättrade överlevnadschanser.
86-årige Holger Larsson i Överkalix har levt längre än den genomsnittliga livslängden för män i kommunen. Han håller sig aktiv genom sitt intresse för motorer och kugghjul, i en artikel som också lyfter skillnader i livslängd mellan män i Överkalix och Danderyd.
Totalt 34 arbetare insjuknade under arbetet med SSAB:s nya elektrostålverk i Luleå, men en expertgranskning bedömer att underlaget inte räcker för att fastställa om damm, gaser eller flera faktorer orsakade symptomen. Statens haverikommission lägger ändå ned ärendet utan en formell utredning, eftersom myndigheten bedömer att ytterligare granskning inte skulle ge väsentliga säkerhetsvinster.
Regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att granska den specialiserade ätstörningsvården för barn, unga och vuxna i Sverige. Frisk & Fri välkomnar granskningen men pekar på långa väntetider, regionala skillnader och bristande stöd till närstående. En mer jämlik och sammanhållen vård behövs för att patienter ska få rätt hjälp oavsett bostadsort.
En flicka i Stockholmsområdet kämpade med anorexi från 12 till 17 års ålder och är i dag frisk. Hennes mamma Nina berättar att familjen fick vänta länge på specialiserad vård och att ett stort behandlingsansvar lades på dem. Hon efterlyser kortare väntetider, bättre samordning och större öppenhet om ätstörningar.